För personal

Första linjen vid psykisk ohälsa

Den samlade bilden är att barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa ofta ”faller mellan stolarna” då det saknas etablerade strukturer för att erbjuda stöd och vård. Det finns ett glapp mellan de insatser som erbjuds generellt till alla barn och unga och det stöd som kan erbjudas inom specialistnivån inom vård och omsorg.

Begreppet Första linjen används då vi talar om att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som visar tidiga tecken på, eller har risk för, psykisk ohälsa. En lättillgänglig första linje behövs för barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa.

Första linjen bygger på ett helhetstänkande utifrån förståelsen att olika faktorer kan påverka varandra och bildar en helhet så som:

  • psykisk hälsa
  • medicinska faktorer
  • psykologiska faktorer
  • sociala faktorer
  • och skolsituation

Vad krävs av verksamheter med en första linje?

De verksamheter som har ett ansvar att fungera som första linjen ska kunna:

  • identifiera olika former av problematik
  • göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa
  • behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa
  • identifiera svårare former av psykisk ohälsa
  • snabbt remittera vidare till rätt instans

 Vad kännetecknar en effektiv första linje?

Det tidigare Modellområdesprojektet och Psynkprojektet (2009-2014) har bidragit till att identifiera komponenter för en effektiv första linje:

  • vara lättillgänglig,
  • möjlighet till tidig upptäckt,
  • bred kompetens och kvalitativa insatser,
  • god samverkan med gränsande aktörer, och
  • god struktur för systematisk uppföljning

Första linjeansvaret är inte tydligt lagreglerat och det saknas riktlinjer för ansvarsfördelningen inom och mellan kommuner och landsting.

Källa: Uppdrag psykisk hälsa

FÖRSTA LINJE BOKEN – Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa